serif-vs-sans-serif

Serif vs. sans-serif – 5 vanliga myter

Serif och sans-serif är två av de, utan tvekan, största typsnittskategorierna som finns. Men med mycket plats i rampljuset kommer också många fördomar. Här slår vi hål på myterna om typsnitten. 

Innan vi hoppar huvudstupa in i myterna så är det bra om vi tittar på vad som skiljer typsnitten åt – vilket är väldigt enkelt att se. Det enklaste och vanligaste sättet att skilja på en serif och sans-serif är att kolla på ändarna. Seriffen är det lilla strecket/linjen som avslutar bokstavsstapeln på en bokstav eller ett tecken. Och “sans” är franska för “utan”, vilket betyder att en sans-serif inte innehåller några seriffer. Och nu till myterna!

1. Sans-serif är opersonligt och klumpigt

Om en sans-serif känns opersonlig och klumpig är det mer en fråga om omdöme och smak. Att de har fått den stämpeln har förmodligen att göra med att de oftast är väldigt enkla, raka och minimalistiska till utseendet. Men du har väl hört om “less is more”? Ett enkelt typsnitt som är lätt att komma ihåg och som är rakt på sak, kan till och med bli mer minnesvärt och tilltalande för publiken. 

2. Det ena är formellare än det andra

Det må vara sant att en serif kan upplevas mer traditionell och formell, men det betyder inte att den endast duger till det. Seriffer används flitigt i moderna och digitala sammanhang, och har blivit ganska populära just för sin personliga karaktär. Sans-seriffer, som ofta anses som modernare, kan också med rätt utseende och miljö framstå som formellare. Den ena är varken mer eller mindre än den andra. 

3. Serif används bara i traditionellt tryck

Det finns som sagt en uppfattning om att seriffer inte används så mycket i modernare tryck, utan främst i mer traditionella sammanhang – som i dagstidningen. Det är inte alls sant, utan beror helt på känslan och formatet i fråga. De förekommer lika ofta i modernt tryck som sans-seriffer gör. 

4. Sans-serif lämpar sig bättre som rubriktext

En av rubrikens viktigaste egenskaperna är att den ska väcka intresse och fånga läsarens uppmärksamhet snabbt. Det stämmer absolut att en sans-serif är väldigt bra på att göra det, men vem säger att seriffer inte är lika bra? Se bara hur bra och snabbt vi fångas upp av en stor och fet serif-rubrik, i ett magasin eller nyhetsbrev. 

5. En serif är svårläst och passar inte på digitala medier

Som tidigare nämnt så syns seriffer allt oftare på skärmarna. Att de uppfattas som svårlästa och inte passar på digitala medier är därför utdaterad fakta. Skärmupplösningen har förändrats och vad som förut kunde vara svårt att läsa på den, är nu nästintill lika lättläst som i tryck. 

Summan av kardemumman, det är stor skillnad mellan typsnitten – men båda kan användas för samma saker. Den stora skillnaden är snarare vem som använder den, mot vilken målgrupp och i vilket syfte.

Skriv en kommentar

Din e-post kommer inte bli publicerad.