Skip to main content

Senast igår satt jag och övertygade en presumtiv kund hur viktigt det är för dem att underhålla de egna kanaler de en gång har bestämt sig för att upprätta. I detta företags fall gällde det en Facebook-sida, en blogg på hemsidan och ett nyhetsbrev.

Om man gör ett tvärsnitt över alla medelstora företag i Sverige så är det kanske just dessa tre kanaler som hamnar på listan över mest vanliga. För sju år sedan skulle alla företag ha en blogg på hemsidan och webbyråerna som snickrade hemsidor hade ”en blogg med enkelt publiceringsverktyg” i sitt standardpaket. Strax efter företagsbloggens glansdagar (som i genomsnitt fick glänsa med cirka fyra inlägg innan den föll i glömska) skulle vartenda företag, vare sig de jobbade inom krog eller VVS ha en Facebook-sida. Man bjöd in de närmast sörjande och så ”var man igång”. I samma veva ringde det dessutom en käck säljare från Apsis och sålde på företaget ”ett sjukt smidigt verktyg för nyhetsbrev”. Där stod man nu med tre egna kanaler för att kommunicera med sin målgrupp.

Missförstå mig rätt: Alla tre ovanstående kanaler är fantastiska och skapar både relation till målgruppen och stärker det egna varumärket. Det som inte är lika fantastiskt är att kanalerna inte utnyttjas. Samtliga kanaler är som klippta och skurna för att publicera intressant och relevant innehåll för målgruppen*.

Det är inte kanalerna det är fel på, utan att det inte publiceras innehåll i dem. En egen kanal utan innehåll tappar helt sitt syfte. Lite att jämföra med att ge ut en kundtidning, men bara ha blanka blad.

Anledningarna och bortförklaringarna till varför publiceringstakten helt dör av i dessa kanaler är många, men de tre vanligaste torde vara följande:

  • Den som är ansvarig för att publicera har detta ansvar utöver sina vanliga arbetsuppgifter.
  • Det finns ingen tydlig publiceringsplan. Man vet inte vad man skall publicera när.
  • Idéerna om vad man skall skriva om har tagit slut. För länge sedan.

Så hur undviker man att hamna i ovanstående tre fällor? Det finns säkert flera lösningar på detta, men här är en snabb checklista på fem enkla punkter:

  1. Se till att ta fram en tydlig strategi för de egna kanalerna. Låt det ta en halvdag av diskussioner och dokumentation för att fastställa syfte, mål och idéer kring de egna kanalerna.
  2. Ta fram en tydlig publiceringsplan som alla inblandade har tillgång till, både interna och externa resurser. Se även till att den följs upp och analyseras (OBS: Lagom mycket – skall det analyseras till dödagar kommer folk snart att ledsna).
  3. Se till att kontinuerligt ta fram idéer på innehåll som matchar de mål och syften som är uppsatta i strategin. Ha kreativa möten! Brainstorma! Kolla vad konkurrenterna gör! Dokumentera idéerna och utveckla dem.
  4. Se till att ha tydlig ansvarsfördelning vad det gäller produktion av innehåll, publicering och uppföljning.
  5. Ta hjälp av en extern part. Vanligen är man inte expert på exempelvis VVS och att producera intressanta artiklar på området. Eller på att ta fram strategier eller publiceringsplaner. Däremot är det viktigt att den externa parten har vett nog att lyssna på VVS-experten så att denna kan producera krispigt innehåll på ämnet.

En bonus med att ta in någon utifrån som hjälper till med de egna kanalerna är att denna har en förmåga att elda på arbetet och se till att det blir av. Den kanske viktigaste fördelen av dem alla.

Så vadan den metaforiska rubriken? Jo, vi har själva just hamnat i denna situation. Denna blogg har haft färre inlägg senaste halvåret än vad IFK Göteborg gjorde mål i Allsvenskans sista match. Vi kommer sannolikt inte ta in extern hjälp. Strategi och publiceringsplan har vi redan (dock ej uppdaterad). Nu gäller det bara att få punkt 3 och 4 på plats.

* Att publicera för målgruppen intressant och relevant innehåll i egna kanaler är vad vi på ren svenska kallar för content marketing.